I en demokrati väljer medborgarna politiker som ska driva frågor och representera dem. Medborgarna har också möjlighet att föra dialog med politikerna för att få inflytande i frågor de upplever som viktiga. Olika förståelse av demokrati samverkar i denna process, med möjligheten att över tid bidra till en stärkt demokrati.
Tre demokratiideal
Demokrati kan förstås utifrån olika idealmodeller. Tre centrala sådana är representativ demokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. I den representativa demokratin väljer medborgarna representanter som ska driva politik under en bestämd tidsperiod. Dessa representanter ska föra medborgarnas talan och ta ansvar för politiska beslut till nästa val. Deltagardemokratin och samtalsdemokratin fokuserar på medborgarnas möjligheter att påverka politiken även mellan valen. Detta kan ske genom olika metoder och verktyg. Ett sätt i deltagardemokratin är genom politiska påverkansförsök, till exempel, namninsamlingar, protester, demonstrationer och manifestationer. Namninsamlingar kan till exempel vara folkinitiativ eller e-förslag/e-petitioner där människor visar stöd för en fråga. Protester, demonstrationer och manifestationer innebär att människor samlas för att uttrycka sina åsikter, ibland med politiska budskap, ibland även genom konstnärliga uttryck. I dagens samhälle spelar även sociala medier en viktig roll som kanal. Ett annat inslag i deltagardemokratin är direktdemokrati där medborgarna själva fattar beslut i en viss fråga. Ett exempel är folkomröstningar. I praktiken är dessa ofta rådgivande, vilket innebär att det slutliga beslutet ändå fattas av de folkvalda representanterna. Det tredje idealet är samtalsdemokrati. Här ligger fokus på dialog och gemensamt resonemang. Genom samtal kan medborgare tillsammans diskutera olika frågor och komma fram till vad som är det bästa beslutet. Ett exempel på detta är medborgarråd, där människor möts för att diskutera och ge förslag i politiska frågor.
